Hur jävla insnöad får man bli?

Jag trodde att jag var någorlunda open minded när det gäller spel. Tji fick jag. I till exempel ett RPG letar jag bara efter samma kvaliteter som fick mig att älska Final Fantasy VII. Ett fightingspel jämförs ALLTID med Street Fighter 2, osv osv.

Varför måste man ha så absoluta referenser? Varför inte bara ta ett spel för vad det är, och gilla eller ogilla det?

Kommer jag gå hela livet och vara bitter för att materiasystemet i FFVII inte dök upp någon annanstans? Ja, jag vet att jag vill ha originalitet, men jag kan inte hjälpa att jag vill ha en del till i Final Fantasy-sagan som ser ut PRECIS som FFVII.

Jag tror att för min del är FFVII det ultimata rollspelet, SF2 det ultimata fightingspelet, Burnout 3 det ultimata arkadracingliret… Med så absoluta favoriter kanske det inte ens är någon idé att försöka hitta nya spel att tycka om?

Jo, givetvis är det värt att leta. Men när alla spel jag spelat igenom bara blivit ett sökande efter ett spel som jag redan har i hyllan… Vad jag försöker säga är att JAG BEHÖVER NÅGOT REVOLUTIONERANDE! Annars kan det fan snart kvitta.

Ja, jag suger. Jag vet det, men vad ska jag göra? Ge mig stimulans, eller tag mitt liv ifrån mig!!!